- Atens tidiga historia
- Antikens Aten
- Atenska demokratin
- Syntagma
- City sightseeing
- Akropolis
- Restaureringsprojektet
- Herodes Atticus odeion
- Parthenon & Erechtheion
- Panathinaiko stadion
- Korinthkanalen
Atens tidiga historia
Enligt den grekiska mytologin fick Aten sitt namn av gudinnan Athena, som stadens befolkning valde som beskyddare i konkurrens med Poseidon. Den myten är symbolisk, men de två gudarna symboliserar styrkan i Aten som en visdomstad och som en havsmakt. Det har funnits en fast befolkning i området kring dagens Akropolis sedan mer än 5000 år och förmodligen ännu längre tid.
Antikens Aten
Grekerna var inte enade under antiken utan främst Aten och Sparta stred om att få kontroll över det grekiska fastlandet och övärlden runt omkring samtidigt som man gemensamt stred mot perserna. Efter att atenarna år 480 fvt hade förlorat ett krig mot perserna, som även brände ner staden, lyckades man slutligen att fördriva perserna. Därefter byggde man upp och förstärkte stadsmuren igen och även de långa murarna ner till hamnen i Pireus. Därefter hade Aten sin storhetstid i ca 150 år innan man besegrades och tvingades ingå i det Korithiska förbundet under den makedonske Filip II och därefter hans son Alexander den store. Dock spreds den grekiska kulturen under erövringarna som Alexander genomförde och den fortsatte att blomstra i nästan 300 år efter hans död år 323 fvt.
Atenska demokratin
Här i Aten föddes den första demokratin på 500-talet fvt där fria medborgare inom stadstaten Aten hade rösträtt. Ett sätt att skydda demokratin infördes genom ostracismen, som innebar att minst 6000 personer skulle komma till val, och på en krukskärva skriva namnet på den som man ansåg hotade demokratin mest av alla. Då blev den vars namn förekom mest utvisad i 10 år, men det skedde utan att skam för den drabbade, däremot med hot om dödsstraff om man skulle återkomma tidigare. Vad som har hänt därefter i grekisk historia med korrupta politiker behöver inte nämnas mer, men det hade helt klart gjort skillnad för grekerna om ostracismen hade funnits kvar.
Syntagma
De flesta som besöker Aten kommer till Syntagma förr eller senare under sin resa. Med tunnelbana från flygplatsen kommer du till Syntagma-stationen eller så kommer du till Syntagma-torget när du ska besöka flera av sevärdheterna i Aten. Syntagma-torget är Atens hjärta och fick sitt namn efter revolten 3 september 1843 mot den enväldige Kung Otto och den konstitution (Syntagma) som han tvingades skriva under. Han hade blivit kungadömet Greklands första kung 1832 och var en prins från Bayern, men hade snabbt gjort sig impopulär i sitt nya hemland. Vid Syntagma hittar man även det Hellenska parlamentet som var det gamla kungliga slottet fram till en brand bröt ut 1909 och parlamentet tog över byggnaden när renoveringen var färdigställd 1934.
City sightseeing
Från Syntagma kan du även ta en hop on-buss för en rundtur i Aten och se stan från ovan innan du börjar vandra på gatorna. Om man vill kan man ta en rundtur ända bort till Atens hamnstad Pireus eller hoppa av vid Akropolis. Vi var i Aten bara några dagar i juni 2014, innan vi fortsatte med ö-luffning, men det här är vad vi hann se.
Akropolis
Namnet Akropolis kommer från grekiska akron (högsta punkt) och polis (stad). Klippan är det som främst utmärker dagens Aten likväl som den gjorde under antikens Aten. Vad man än ska se i Aten, så är det Akropolis och Parthenon. Det är en magisk känsla att vara vid Akropolis, som man känner av redan på vägen upp, speciellt när man ser trapporna upp till ingången vid Propyléerna samt Agrippa-piedestalen. Det mesta på Akropolis är byggt med marmor, men det är ändå ömtåligt.
Restaureringsprojektet
År 1687 utsattes Akropolis för bombardemang av venetianarna, som under påvens beskydd skulle rädda Europa från muslimerna. De träffade ett krutförråd som fanns i Parthenon och explosionen förorsakade stor skada på templet. Sedan 1975 har ett restaureringsprojekt pågått för att återställa så mycket som möjligt av Parthenon och övriga tempel på Akropolis. Det är inte bara skador efter krig och plundring som ska repareras, utan även tidigare klumpiga försök att restaurera templet.
Herodes Atticus odeion
På vägen upp till klippan ska man verkligen inte missa den romerska teatern (odeion) som byggdes av Herodes Atticus till minne av hans fru Regilla. Herodes Atticus odeion var bara aktiv i ca 100 år innan den år 267 förstördes av heruler, ett germanskt folk, men teatern har renoverats på 1950-talet. Här har man under sommarkvällar musik- och teaterframträdanden för upp till 4500 besökare. På dagtid bjuds man på en vidunderlig utsikt med odeion i förgrunden och Aten som försvinner i fjärran.
Parthenon & Erechtheion
Uppe på klippan är Parthenon och Erechteion de mest kända templen. Atenarna byggde Parthenon på 440-talet fvt som en hyllning till Athena, vishetens och krigets gudinna. Man gjorde även en 12 meter hög staty i elfenben till hennes ära, som var utsmyckad med 1100 kg guld. Mindre än 50 år senare hade guldet smälts ner för att finansiera krig mot andra grekiska stadsstater. Även statyn försvann, som skattepengar i korrupta politikers fickor, och har inte återfunnits.
Erechtheus var enligt den grekiska mytologin en attisk hjälte, som dedikerades templet Erechteion då han beskyddade Attika, det landskap där Aten ingår. Erechteion stod färdigt 406 fKr och här höll man årligen den panathenaiska festivalen, som kulminerade i offrandet av 100 djur som gåvor till Athena. Templet är även utsmyckad med karyatider, kvinnoskulpturer som används som kolonner. En av dessa fördes i början av 1800-talet, tillsammans med många andra dekorationer, från Parthenon till British Museum i London av dåvarande brittiska ambassadören i osmanska Aten.
Från Akropolis-klippan har man en fantastisk utsikt över Aten, men även närliggande ruiner som Dionysos-teatern och Hefaistos tempel. Ta dig tid att njuta av det och Nike-templet innan det är dags att vandra ner för klippan.
Panathinaiko stadion
Den första stadion byggdes ca 330 fvt för de panathenatiska spelen, som var del av en stor festival som hölls vart fjärde år i Aten. Dessa spel var inte lika viktiga som de olympiska spelen som hölls i Olympia, men engagerade ändå alla fria medborgare i antikens Aten. Panathinaiko-stadion gjordes om i marmor på uppdrag av Herodes Atticus år 144, men på 300-talet förbjöds spelen av romarna.
Atleterna kom ut genom tunneln in till Panathenaic stadion. Man kan förstå den spänning och eufori som de tävlande måste ha känt 1896. Jublet från de 80000 åskådarna kom från läktare som är så nära innerplanen att de nästan kunde ta på de tävlande. På 1870-talet hade man två förolympiska spel på denna magnifika stadion och även invigningsceremonin till den första moderna olympiaden år 1896 hölls här.
Korinthkanalen
Det grekiska fastlandet och Peloponnesos-halvön satt ihop genom ett smalt näs. Flera härskare av det grekiska fastlandet hade önskat sig en kanal vid Korinth. Det var bara den romerske kejsaren Nero som gjorde ett försök att bygga kanalen med början år 67, men som avbröts när han dog året efter. Sen dröjde det till bildandet av det moderna Grekland innan planerna togs upp igen. Sedan 1893 är det endast broar som håller ihop landmassorna. Då invigdes den 6,3 km långa Korinthkanalen och båtarna besparades 185 nautiska mil eller 350 km runt Peloponnesos. Var det värt det? Knappast, kanalen hade stora problem under de första 50 åren med ras från de upp till 90 meter höga sidorna. Dessutom är den numera för smal för flertalet moderna skepp varför den mest används av turistbåtar.
Vi såg en restaurang på andra sidan kanalen och tänkte att vi skulle ta oss över för att få lunch och nåt kallt att dricka. Döm av vår förvåning när vi såg att bron var borta? När några båtar hade passerat såg vi dock att bron var på väg upp ur vattnet. Det är en ovanlig nedsänkbar bro och det ska tydligen finnas en likadan bro i andra änden av Korinthkanalen.
